Fredrik filosoferar: Om jobb.

Hej alla! Idag kände jag mig pysslig och bestämde mig för att testa mina nya kritor. Kom inte på nåt bra att rita så det blev några självporträtt. Inte så illa, eller vad säger ni? :) 
Samtidigt funderade jag på det här med jobb. 

Nästan alla hatar att jobba. Ingen vill jobba. Folk tycker så illa om att jobba att de måste få betalt för att göra det. Om de inte fick pengar skulle de göra nåt helt annat, t ex titta på teve eller umgås med nån. Trots det jobbar de flesta människor.

Hur mycket man får betalt ska vara väldigt olika beroende på vad man jobbar med, annars kommer alla att vilja jobba med det minst jobbiga (t ex göra musikvideos eller ta hand om barn och gamla).

Vissa jobbar inte utan försörjer sig på olika bidrag. Folk älskar bidrag men det är fel. Därför måste det vara väldigt svårt att få bidrag och bidragen måste vara så små att man inte kan leva på dem. Annars uppstår något som heter bidragssamhälle. Det är ohållbart och moraliskt fel.

Trots att ingen vill jobba är det allra viktigaste i livet att (tadaa!) jobba. Jobb ger självförtroende och tillfredsställelse och lycka. Den som inte jobbar känner sig värdelös och allmänt pissig. Den får inga vänner, har inget människovärde och känner ingen mening med någonting. Om man inte jobbar bidrar man inte. Man är en parasit och det vill ju ingen vara. 





När jag pratar med människor säger de att det enda de vill ha är ett jobb. Därför måste vi se till att det är väldigt dåligt betalt på de flesta jobb så att det blir fler jobb så att alla stackare som inte har ett jobb kan få ett jobb och slippa leva på bidrag som är så skönt men samtidigt fel.  


Tänkvärt, eller hur?

/Fredrik